inyx

Från mobajlen..

Nya kläder köpta, bland annat denna fancy, skira, juvelprydda sak från ASOS Curve, det är ryggen kanske jag ska tillägga.

Hittade den här lilla krabaten utanför en port, flygit rakt in i glaset I guess :(

Fotoredigeringen fortsätter, äntligen ÄR jag förbi alla dessa student och bal-bilder. Hittade ett favoritfoto på mig själv, jag minns att jag kände mig så jäkla skön, bekväm och vågar jag säga't.. snygg!

Så här nattetid dök TSKNAS (dvs podcasten, Till Slut Kommer Någon Att Skratta) upp i mitt lilla huvud. Innan TSKNAS hade jag ingen aning om vad en podcast var.. Efter varje Musikhjälpen har mitt behov/begär av radio alltid tagit fart men aldrig riktigt avtagit. Då jag inte äger någon radio och inte känt att lyssna på radio via datorn känts som en skön lösning (sen att Vakna med the Voice suger ska jag väl inte ens behöva säga?!) så hittade jag småningom podden, vilket var den bästa lösningen någonsin, att ladda ner det till ipoden och lyssna i sängen, på bussen, where ever. Älskar känslan att nästan brista ut i gapskratt bland folk på stan, att skrocka för sig själv och ja, alla som känner mig vet att jag gråter så fort det blir liiite för roligt. Åh, jag älskart!

Nu lite mer specifikt varför jag älskar just TSKNAS, jag har för få män i mitt liv, sanningen gör ont, hah! Det måste vara största anledningen till att jag älskar dem. Åh grabbigheten *swoon*. Det som alltid får mig att må så där ÄCKLIGT BRA är deras lysande kombination av, ömm.. snusk och hemskheter tillsammans med vett och intelligens. Jag bär på så mkt frustration, jag hatar människor rent genrellt men hos dem hittar jag tröst. Bevis på att det finns människor där ute som jag kan identifiera mig med.

Så varför TSKNAS dök upp i mitt lilla huvud?! Precis innan jag började skriva.. Alltså, bara tanken på att TSKNAS inte kommer att existera inom en kort framtid. Hur ska det gå då?! Hur ska jag då kunna få min veckodos av grabbighet, Petter Bristav?! Jag har ju inte tillgång till fantastiska människor som er!

Meline och farfar + Teo.


Farfar och Meline pratar med pappa.

Foton från i tisdags..

Teo.

Takrengöringsgubbe.

Sjukt att han inte finns mer, fick nyss reda på att Adam Yauch från Beastie Boys nyligen gått bort. Några tårar fälldes. Jag har alltid tytt mig till musik (mer än till människor och möten) och det är så otroligt starkt förankrat i vissa tider i mitt liv. Började gilla Beastie Boys på mellanstadiet och har aldrig slutat. Egentligen så är jag väl mest "indie", men jag har alltid älskar hip-hop, jag har försökt lista ut varför jag gillar vissa saker och ogillat andra i alla genrer, men främst i denna.. Men aldrig kommit fram till något och just därför tror jag nog att ingen någonsin sett mig som den typen som gillar hip-hop. Sen ser jag nog lite för snäll och trevlig ut för att lyssna på't. Men jag tänker låta det vara, jag gillar vad jag gillar och det får vara bra som så. Vi har förlorat en fantastisk människa idag, som är värd att fälla några tårar över!


Beastie Boys - (You Gotta) Fight For Your Right (To Party) Borde kanske lagt ut Sabotage i stället, då jag älskar den sönder och samman. Men Fight For Your Right var trots allt först :)

Mötet på af idag gick kanon, så nu känns saker och ting något tydligare. Helgen? Jo det blir hallonpaj, massor av musik (en hel del grimes antar jag), fotoredigering, promenad, fundera på framtiden och bara ha det soft.

Jag hade tyvärr inga foton från 4 maj, så ni får 2 gamla 5:e maj foton istället.

5 maj 2010

5 maj 2011

När jag senast var på besök hos mamma i Vara så gick vi igenom en stor låda med foton, små tavlor, vykort och lite annat, som min gammelfarmor sparat. Hittade bland annat det här tidningsutklippet. På några (avlägsna?) släktingar. För övrigt kommer jag nog dela med mig av några fler foton därifrån i dagarna.

"Efter 60 år borta från Sverige kom för två veckor sedan Viktor Mitander tillbaka från Canada med flyg till Arlanda (för att hälsa på sin bror som han inte sett på 60 år). Viktor började sin tid i Canada som pälsjägare och fortsatte sen som kommunalarbetare i den gamla guldstaden Dawson City vid Yukon River. Med sig till Sverige har han sina halvindianska barn, döttrarna Eilen och Edna och sonen Roger. Viktor är bördig från Norra Råda. Viktor talar bara engelska nu. Något enstaka svenska ord dyker upp ibland. Trött av ålder och resan gick Viktor till sängs sen vi plåtat honom och växlat några ord."

Här snackar vi karakteristiska ansikten!

Möte och informationsmöte på af idag, hur kul? Nja, men de senaste 4-6 personerna jag haft möte med har varit riktigt underbara att ha att göra med åtminstone. Peppande, något krävande men jävligt förstående, jag tar faktiskt hellre ett möte än att prata med dem i telefonen faktiskt. Jag blir jättekonstig på telefonen, det går inte att styra, det spelar heller ingen roll om jag vet att den i telefonen är trevlig och schysst. Jag lägger alltid ifrån mig telefonen som ett vrak och har lust att ge mig själv en rejäl örfil :/

Förövrigt, på mötet fick jag ännu en gång veta att alla praktikplatser som någorlunda passar mig ligger i Skoghall, whaz up?! Borde jag flytta ellör? Yuck! Dessutom så ska jag tydligen få träffa en ny person nästa fredag, må jag ha fortsatt tur.

Tittar på Sailor Moon just nu, japp 37gb värt. Japanskt tal och engelsk text, vi får se hur länge jag pallar, för rösterna är nååågot höga. Det riktigt skär i öronen stundvis. Men det är ju så bra, hon är helt störd och mobbas av sin katt, otroligt fab! Snart sovdags, natti natti!

För hundrade gången så håller jag på att få över i stort sett alla mina foton till flickr och det är fan inget lätt jobb då dem ska redigeras om vilket är svårt stundvis då jag inte alltid har fotat korrekt eller helt enkelt fuckat upp dem i tidigare redigeringar. Nu har jag bättre koll, inte för att jag är asbra idag, men jag är bra mkt bättre än jag var för bara något år sedan. Dessutom är jag mer medveten om vad jag vill, jag vill ha kvalitet och främst så vill jag ha fotot så bra som möjligt redan i kameran.. Och SNART ÄNTLIGEN är jag färdig med alla dessa bal och student foton från 2010, jag fastnade där ett bra tag då jag stirrat mig blind på dem X(

Jag är snart klar med min kusins student, de flesta ligger nu uppe på flickr.com bara att klicka här.

Bror var nyligen på en Deafheaven (och Russian Circles) spelning, givetvis så var även kameran med.

Klicka på bilden för att komma till ursprungssidan.

Man får väl gratta Brynäs antar jag! Men jag är förevigt trogen Färjestad!

Seriöst, jag kan inte sluta tänka på kameror. Jag har haft min Canon EOS 400D sen sommaren 2008. Så den är ju något tråkig och jag vill desperat avancera. Innan 400D köpte jag några andra kameror, utan att riktigt fatta att jag var långsiktigt intresserad, inte heller fattade jag att det smartaste jag kunde ha gjort vid det tillfället var att lägga ner mer tid och pengar på att hitta en ordentlig kamera, fan att vara ung och dum alltså, det är lätt hänt, även för den bästa!

Det som utlöste detta inlägg var drömmen jag hade igår natt, jag drömde om den vackraste av de vackraste utsikter. Jag var försenad till något, men det gick inte att slita sig, allt eftersom det blev mörkare blev också utsikten läskigare, hemska djur och mörka moln uppenbarade sig i himlen. Jag fotograferade som en tok. Det kändes som om jag inte tog ner kameran så skulle jag dö, men det gick bara inte. Tillslut var det något som störde mig, jag sprang undan och tittade ner på kameran och alla bilder var något helt annat, skit.. Besvikelsen och ångesten var enorm och när jag trodde att det inte kunde bli värre så började min kamera är dela på sig, hur mkt jag än försökte trycka ihop den igen så var det omöjligt.

Mina ambitioner detta året är spara ihop pengar till inte bara en kamera utan två, vi får se hur den går, om jag får jobba något, om jag får vikariatet, för en av de uttänkta kamerorna ska jag fan ha iaf!